Integration av hörsel- och luktsinnet hos nattfjärilar
Niels Skals, feromongruppen
Djur använder sig av olika sinnen för att söka föda, hitta en partner, undgå rovdjur
m.m. För att kunna reagera optimalt på olika stimuli i en varierande miljö är det
viktigt för alla djur att kunna integrera (tolka) de olika sinnesintryck som de får
ifrån omgivningen. Genom att studera mer enkla djur kan vi förhoppningsvis bättre förstå
hur sinnessystem fungerar när de tar emot sinnesintryck från olika sinnen. I det
här projektet kommer vi att undersöka hur nattfjärilarreagerar när två olika sinnen
(lukt och hörsel) stimuleras samtidigt.
De flesta nattfjärilaranvänder feromoner (sexualdofter) i sin sexuella kommunikation.
Det är i regel honan som sänder ut dofterna, som kan tas upp av hanens antenn på
upp till flera hundra meters avstånd. När en hane har upptäckt det honliga feromonet
börjar han flyga uppvinds mot honan med syftet att lokalisera henne och para sig med
henne. Sökandet efter sexuella partners pågår under natten, då fladdermössen är aktiva.
Fladdermöss är rovdjur och jagar flygande insekter med hjälp av sina ekolod. Ekolokaliseringen går till så att fladdermusen sänder ut några högfrekventa ljud (ultraljud)
och lyssnar efter återkommande ekon från omgivningen. Utifrån dessa ekon kan fladdermusen
bilda sig en uppfattning om omgivningen och kan på det sättet "se" insekter på natten. Som ett försvar mot fladdermössens predation har de flesta nattfjärilarutvecklat
ett öra som kan uppfatta ultraljuden från jagande fladdermöss. När en nattfjärilupptäckt
en fladdermus kan den undkomma genom att flyga iväg eller störtdyka mot marken, så att fladdermusen inte kan nå den. Men, i några situationer tar nattsvärmaren
emot upplysningar från sinnena om att flyga mot en hona och samtidigt fly från ett
rovdjur. Vad gör djuret i den här situationen, när det tar emot motstridig information
från olika sinnen?
Våra preliminära resultat tyder på att det inbördes styrkeförhållandet mellan de båda
stimulustyperna som avgör om nattsvärmaren reagerar på feromonet och ignorerar ljudstimulit
eller tvärtom. Till exempel visar det sig, att hörseln hos en hane minskar markant när han stimuleras med honliga könsdofter. Likaledes har vi visat, att om man
stimulerar med svag doft och starkt ljud, så väljer djuren att reagera på ljudet.
Djurets nervsystem måste på ett eller annat sätt väga de två sorknas information
och avgöra vilket som är det i situationen lämpligaste beteendet. Populärt kan man säga att
djuret använder balansen mellan lukt- och hörselsinnet till att välja mellan sex
och död. Exempel från vår egen vardag är busschauffören, som inte får samtala under
körningen, eftersom hans reaktionstid blir längre då. Eller frun som i karikatyren berättar
för mannen vad han ska komma ihåg att handla, medan han sittter och ser en spännande
match på tv. I en sådan situation måste frun tala högre än under normala förhållanden, för att tränga igenom tv-ljudet.
Det främsta målet med projektet är bättre förstå hur djur bär sig åt för att integrera
(tolka) information från olika sinnen och därefter "ta det rätta beslutet". Projektet
strävar efter att bygga en bro mellan två vetenskapliga fält, bioakustik och kemisk ekologi.
Pågående forskningsprojekt
This page was created 02-02-04. Updated 02-02-05.
Niels Skals, Feromongruppen, Avd. Kemisk ekologi/ekotoxikologi, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. Webmaster